Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Sikten över Sundet

Öresundsgränsen i nationalismens tidevarv

Projektet undersöker Öresundsgränsens föränderliga betydelser i visioner, föreställningar och praktisk vardag 1864–1952 ur ett komparativt danskt-svenskt perspektiv. Projektets syfte är att problematisera det nationellas skiftande betydelse över tid utifrån en statsgräns och undersöka vilka konsekvenser detta fick i praktiken.

Studien omfattar en tidsperiod då den moderna välfärdsstaten och nationalismen växte fram i Norden. Avgränsningen omfattar en period från nederlaget i dansk-tyska kriget 1864 och skandinavismens förmodade nederlag till den nordiska passfrihetens och rörlighetens ideal åren efter andra världskriget. Det var en tid då det nationella expanderade som världsbild för allt fler människor och nya idéer om att stats- och nations/folkgränser skulle sammanfalla vann stadig mark.  I projektet utgör första världskriget en hypotetisk brytpunkt, då ett nytt gränstänkande etablerades. Syftet är att belysa vilka praktiska konsekvenser denna utveckling fick för dem som bodde vid gränsen. Det handlar om för vad och vem som gränsen utgjorde ett hinder och hur man formulerade sig om det/dem man såg på den andra sidan i relation till det egna.

Med utgångspunkt i den gemensamma övergripande projektramen är arbetet upplagt kring ett antal empiriska delprojekt. Delprojektet ”Tunnelseende och baltiska visioner” utförs av Lina Sturfelt och behandlar skiftande föreställningar om nationens gränser och nationell identitet med första världskriget i fokus. En första påbörjad delstudie undersöker Baltiska utställningen i Malmö 1914. Danmark var här en viktig aktör och utställningen lockade mängder av danskar att söka sig över sundet. I studien fungerar Baltiska utställningen som en prisma där olika och delvis konkurrerande visioner och föreställningar om identitetsskapande gränser, rum och gemenskaper ställs ut och artikuleras: det svenska, det danska, det öresundska, det skånska, det malmöitiska, men också det mer svårfångade ”baltiska”. Då första världskriget utbröt mitt under utställningssommaren kom ”Baltiskan” dessutom att gestaltas som ett slags tidsmässig gräns, en temporal symbolisk markör mellan den gamla världen och den nya. En andra delstudie är tänkt att belysa samma gräns- och gemenskapandeproblematik men med nedslag i de olika Öresundsförbindelseförslagen 1889–1935, delvis ur ett jämförande svensk-danskt militärt och säkerhetspolitiskt-kulturellt perspektiv.

Delstudien ”Avisen som grænsepassage? Øresundsgrænsen i danske och svenske aviser” utförs av Hanne Sanders. Det är en jämförande undersökning av Öresundsgränsen i dansk och svensk dagspress 1864–1952 med fokus på förändringar i gränsens vardagliga betydelse för människor i regionen.

Projektet är förlagt till Centrum för Danmarksstudier vid Lunds universitet.

Det leds av professor Hanne Sanders och fil doktor Lina Sturfelt, båda vid Lunds universitet. Projektet finansieras av Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen och Ebbe Kocks stiftelse. 

Kontaktinformation

Hanne Sanders

Hanne Sanders
professor i historia

hanne [dot] sanders [at] hist [dot] lu [dot] se (hanne[dot]sanders[at]hist[dot]lu[dot]se)
+46 46 222 32 95

Kontaktinformation

Lina Sturfelt

Lina Sturfelt
lektor i mänskliga rättigheter
Historiska institutionen

lina [dot] sturfelt [at] mrs [dot] lu [dot] se (lina[dot]sturfelt[at]mrs[dot]lu[dot]se)
+46462224181