Som barn av en dansk mamma med jyskt påbrå och svensk pappa har jag i hela mitt liv varit tvåspråkig. Överlag är det något jag är väldigt glad för; det har fört med sig många fördelar och möjligheter som jag annars hade varit förutan. Det har dock också varit förenat med vissa frustrationer. När jag var yngre var det främst bördan av de extraläxor som modersmålsundervisningen bidrog med, men i takt med min uppväxt har frustrationen i stället börjat uppstå när ett ord inte har perfekta motsvarigheter i båda språken. Eftersom jag under största delen av mitt liv har varit bosatt i Sverige är det främst svenska motsvarigheter till danska ord som har fattats mig. Mina svenska vänner har fler gånger än vad som är rimligt hört mig förklara innebörden av sludder og vrøvl, liksom de nog alla kan redogöra för nyansskillnaderna mellan mysigt och hyggeligt. Det som har vållat mig flest problem är dock att hitta en motsvarighet till det danska ordet træls.

Træls (uttalas ”tralls”) är ursprungligen ett genitiv av ordet träl och användes tidigt för att beskriva slavliknande villkor. Numera har ordet emellertid ett mycket bredare användningsområde och är perfekt att använda om onödigt besvärliga situationer. Enligt den digitala versionen av Gyldendals ordbok¹ och Google Translate² är de svenska översättningarna struligt respektive irriterande. Detta är både rätt och fel, enligt mig, eftersom træls är ett adjektiv som kan beskriva det mesta, så länge det rör sig om något som är sämre än medel. Det innebär att begreppet utöver struligt och irriterande också omfattar uttryck som jobbigt, besvärligt, tröttsamt, ansträngande, enformigt etc. Till exempel skulle jag kunna säga att det är træls om inte bilen startar, medan jag på svenska hade fått nöja mig med att beskriva situationen som irriterande, trots att den ofta också är besvärlig, liksom det är tröttsamt att jag nu måste lösa problemet.

Användningsområdena för ordet är således många: det är træls att ligga i sängen och inse att man inte dragit ner rullgardinen, mer træls att få fågelträck i huvudet och, möjligen, ännu mer træls att missa sitt tåg. Trots detta vidsträckta användningsområde ingår faktiskt inte ordet i alla danskars vokabulär. När jag som 20-åring flyttade till Aarhus för att plugga var det två saker som snabbt gick upp för mig: 1. väldigt många danskar tror att alla svenska dagisbarn ska omtalas ”hen” och 2. træls används bara i Jylland³. För att få sistnämnda påstående bekräftat har jag bett vänner från alla delar av Danmark att uttala sig om sin uppfattning av ordet. Svaren är slående: medan alla från Jylland återkom med nyanserade förklaringar av vad træls innebär för dem och vilka användningsområden de tycker är bäst, uppgav de som växt upp på Fyn och Själland att de inte riktigt kände till ordet innan de flyttade till Aarhus, men också att de har tagit træls till sig för att nu använda det dagligen. Därtill kommer, att det hos sistnämnda har blivit populärt att utveckla begreppet. Sålunda benämner särskilt mina vänner från Själland numera t.ex. fulhet med træls, alltså att någon eller något ”ser træls ud”. Enligt mina jylländska vänner ligger detta uttryckssätt utanför ramarna för det ursprungliga användningsområdet, men även de har ändå tagit det till sig. För mig är det ett bevis på att ordet fortfarande utvecklas, och att det trots sina många år på nacken varken är gammalt eller generationsbestämt.

Træls är således ett av de mest applicerbara negativt laddade adjektiven i det danska språket, och det är faktiskt lite træls att vi inte har en svensk motsvarighet. Jag kan bara hoppas att vi en dag kommer att hitta en svensk motsvarighet. Om inte annat kan vi skåningar ju ta det till oss och sedan hoppas på att alla som har vägarna förbi tar træls med sig hem igen, likt vad som har varit tillfället när ordet kommit att spridas i Danmark.

Noter

1. https://ordbog.gyldendal.dk/ [2021-04-04]
2. https://translate.google.com/?sl=da&tl=sv&op=translate [2021-04-04]
3. På svenska kan du säga både på Jylland och i Jylland, medan du på danska endast kan säga i Jylland.