Det finns en bild på mig och en av mina bästa vänner redo för att demonstrera på internationella kvinnodagen 8 mars 2015. Dagen till ära var vi klädda likadana t-shirts med texten: ”Feminism – the radical notion that women are people”. Riktigt så enkelt är det dock inte. Om feminism skulle skalas ner till denna mest enkla förklaring skulle det kunna vara denna: strävan efter allas lika rätt och behandling oavsett kön. Så okomplicerat är det dock inte heller, för vilka är egentligen ”alla”? Vilka grupper som har innefattats i den feministiska kampen och så också vilka som har velat kalla sig för feminister har skiftat genom åren och beroende på var i världen vi befinner oss. Det har funnits och finns en kamp om vad feminismens betyder. Dessutom har olika rörelser kämpat om vilka frågor som ska drivas i feminismens namn.

I början av 1900-talet kämpade den svenska kvinnorörelsen för att få samma juridiska rättigheter och rösträtt som män för att därmed anses som likvärdiga medborgare. För hundra år sedan var dock inte feminism ett vanligt begrepp, utan det var först under 1970-talet som det fick en bredare spridning både i Sverige och i länder som USA och England. Den som introducerade begreppet i Sverige var författaren Frida Stéenhoff som 1903 höll föredraget ”Feminismens moral”. Definitionen av feminism var då något luddig och kunde innefatta såväl en positiv inställning till förbättrade villkor för kvinnor som ett politiskt ställningstagande om antimilitarism, klassfrågor och sexualreformer. Sedan dess har feminism både avgränsats och expanderas. Feminism kan bäst beskrivas som ett paraplybegrepp för de många teoretiska och ideologiska perspektiv och aktivistiska rörelser som vuxit fram: radikalfeminism, socialistisk feminism, liberalfeminism, postkolonial feminism, ekofeminism, anarkafeminism, queerfeminism och intersektionell feminism. Listan skulle kunna göras längre. 

Under 1960- och 1970-talet drev femininister i Sverige bland annat frågor om fri abort, daghem åt alla och avskaffandet av särbeskattningen. En av de mest framträdande och välkända grupperingarna var Grupp 8 som startades som en samtalsgrupp 1968 av 8 kvinnor. Gruppen expanderade och blev en nationell feministisk organisation som arbetade under parollen ”det personliga är politiskt”. Inom den bredare rörelsen riktades kritik mot att det var vita heterosexuella medelklasskvinnors intressen som styrde vilka frågor som stod på den feministiska agendan. Istället för att enbart prata om att förändra den maktstruktur där kvinnor är underordnade män började röster höjas för en förståelse för att även kvinnor har olika makt i relation till varandra, bland annat baserat på etnicitet, sexualitet och klass.

”Girl power” utropade gruppen Spice girls under 1990-talet när kommersialiseringen och populariseringen av feminismen var ett faktum. I Sverige blev tidningar som Bleck, Bang och Darling viktiga forum för feministisk debatt. Nina Björks Under det rosa täcket och antologin Fittstim, som kritiserade patriarkala strukturer och objektifiering av kvinnor, blev biblar för den nya generationen av feminister. När Feministiskt initiativ startade i Sverige 2005 som världens första feministiska parti fick företrädare för flera andra partier bråttom att proklamera att de också var feminister. Det politiska omfamnandet liksom populariseringen av feminism har både oroat och välkomnats. Det finns de som menar att feminismen urvattnas när nästan alla politiska partier kallar sig feministiska och det går att köpa en t-shirt prydd med feministiska slagord i första bästa fast fashion-butik. Medan andra ser en styrka i att feministiska budskap anammas av en stor grupp av människor.

De senaste åren har en intensiv debatt blossat upp i Sverige, men också internationellt, gällande vilka som uppfattas som kvinnor och inte. Mer konservativa debattörer menar att transkvinnor inte kan ses som ”riktiga kvinnor” baserat på biologiska argument, medan andra menar att erfarenheten av att vara kvinna är gemensam oavsett juridiskt kön. I förlängningen handlar det om vems erfarenheter som ska räknas och vilka som ska inkluderas i den feministiska strävan efter jämställdhet mellan könen. Debatterna och diskussionerna om innebörden av feminism och vilka som innefattas i den feministiska kampen i Sverige debatteras således ständigt.