Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Global hiphopkultur med lokala tolkningar på båda sidor av sundet

Den globala hiphopkulturen gör avtryck över hela världen men den är samtidigt väldigt lokal. Hiphopkulturen i Köpenhamn får således ett annorlunda uttryck gentemot hiphop i Malmö vilket märks extra tydligt i rappandet inom hiphop där det inte är bara de nationella språken som ofta är i fokus utan även sociolekt och dialekt.

Under de senaste decennierna kan hiphopkulturen sägas ha bidragit till en större acceptans för det mångkulturella Sverige, särskilt bland yngre generationer. Bland annat har hiphoppen bidragit till större respekt och acceptans för den variant av svenska som pratas i miljonprogramsområden. I hiphoppens berättelser från förorten beskrivs teman som utanförskap och rasism vilket har en amerikansk förlaga i gettobeskrivningarna från områden som Bronx och Compton. Unga med utländsk bakgrund har de senaste decennierna allt mer identifierat sig med afroamerikanska erfarenheter och med den hiphopkultur som Chuck D i hiphopgruppen Public Enemy beskrivit som de svartas CNN. Med det menas att det är i hiphoplåtar som afroamerikaners verkliga situation beskrivs. Detta kan även sägas gälla skandinaver med utländsk bakgrund.

Genom att studera musik- och ungdomskultur går det att se tendenser som gäller samhället i stort. Den segregation och diskriminering som är en realitet för många nya skandinaver tycks verka även på musikens område. Ett aktuellt exempel skedde för cirka ett år sedan när en konsert ställdes in med hiphopgruppen Labyrint på en ungdomsgård i Växjö sedan polisen bett arrangörerna ställa in med hänvisning till att hiphopgruppen hade drogliberala texter. Det visade sig i den mediala diskussion som följde kring denna musikaliska censur att många unga som sysslar med hiphop ofta får visa sina texter i förväg för att få tillåtelse att uppträda på exempelvis ungdomsgårdar. Detta är knappast troligt att unga som sysslar med till exempel indiepop skulle kunna få sina spelningar inställda och texter granskade.

Den danska offentliga diskussion kring invandringen tycks även ha drabbat hiphopkulturen som mycket mer än i Sverige beskrivits i negativa ordalag. I Danmark har debatten ibland handlat om att hiphoppen snarare förstärker utanförskap och därmed blir en ingång till gängkriminalitet. Det finns paralleller till denna diskussion i USA där Skådespelaren Bill Cosby gick ut starkt i media och hävdade att hiphoppen bidrar till ett slags frivillig stereotypifiering och att den även är en bidragande orsak till sämre språkkunskaper hos unga afroamerikaner vilka konserverar sociala strukturer och försvårar för afroamerikaner att göra klassresor. Detta fick dock Professor Michael Eric Dyson att skriva en hel bok om Cosby och om den afroamerikanska medelklassens nedvärderande attityd till sin egen kultur.

Men när det gäller rap, som är ett av hiphoppens fyra element (övriga är deejaying, breakdancing och graffiti) blir det extra tydligt att det nästan existerar en språklig mur mellan Sverige och Danmark. I både Sverige och Danmark skedde först imitation och efterapning av hiphoppen när den kom till Europa. Det var först när de nationella språken började användas som den slog igenom på bred front i både Danmark och Sverige. När rapparna dessutom skrev texter om livet i förorterna blev musiken relevant för de nya danskar och svenskar som upplevde att de levde i reservatliknande områden. Tolkningen av och identifikation med afroamerikanska erfarenheter bidrog alltså till att hiphoppen blev något eget och inte bara en amerikansk efterapning. Varken svensk eller dansk hiphop har emellertid inte ännu slagit igenom internationellt. Möjligen beror detta på att texten står i fokus och att det inhemska språket därmed har en framträdande betydelse. Det finns dock undantag. Danska Outlandish samt svenska Loop Troop Rockers och Adam Tensta har lyckats nå utanför norden på undergroundnivå.

Det är till och med så enligt en aktuell avhandling i musikvetenskap att svenska tonåringar förknippar musik på svenska med invandrarkultur. Hiphoppen har bidragit till att unga med utländsk bakgrund kunnat erövra det svenska språket vilket har blivit en del av identiteten.

Avslutningsvis ger hiphoppen på båda sidor sundet oss socialrealistiska berättelser från unga med utländsk bakgrund. Hiphoppen är en bidragande faktor till att de kan skaffa sig större säkerhet i de danska och svenska språken. Därmed skriver denna ungdomskultur in sig i den skandinaviska folkbildningstraditionen vilket bidrar till ökad sammanhållning i samhället. I ett allt mer segregerat samhälle kan alltså hiphoppen på båda sidor sundet bidra till att öppna vägar till utbildning och samhällsengagemang. 

 

Krönikan publicerad den 4 oktober 2012

Sidansvarig:

Kontaktinformation

Johan Söderman

Johan Söderman
lektor mot ungdomskultur på Malmö högskola. Disputerade 2007 med avhandlingen Rap(p) i käften och har tillsammans med Ove Sernhede skrivit boken Planet Hiphop (2010). Under senare år har Söderman intresserat sig för hur hiphopkulturen möter akademi och utbildningsväsendet i USA och är även redaktör för en ny antologi kring musik i förskolan.

Centrum för Öresundssstudier
Lunds universitet
Campus Helsingborg
Box 882
251 08 Helsingborg

Telefon 046-222 00 00 (växel)