Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Øresundsklasserum­­

- konsten att navigera i kaos
Under åren 2010 – 2013 deltog högstadieelever på åtta skolor i Köpenhamn, Lund och Malmö i ett projekt där de försökte att samarbeta kring utmaningen en hållbar skola, i en hållbar stadsdel, i en hållbar framtid.

Eleverna i Øresundsklasserum­­met hade en s.k. ”vänskapsklass” på andra sidan Sundet. I det gemensamma Öresundsklassrummet skulle man ha fokus på demokrati, integration, ansvar och medborgarskap, kring hållbar stadsutveckling. Lärare träffades i s.k. lärcirklar, ett forum för utbyte av erfarenheter, reflektion, idéer och metoder för lärande. Detta var ett EU-Interreg-projekt som hade en omfattande och stor budget om ca 2 miljoner euro. Samarbetet skedde trots omfattande kommunikativa svårigheter som dels grundade sig i språk och dels i olika social bakgrund.

Lärarmöten på tvärs över Sundet

En speciell sida i Öresundsklassrummet handlade om lärarnas professionella utbyte med varandra över Öresund. Förutom samarbetet dem emellan kring elevernas och klassernas försök med gemensamma aktiviteter, organiserades tre lärcirklar där lärarna regelbundet möttes för att diskutera och reflektera över de olika lärandeprocesserna i projektet. 

Øresundsklassrummet

Lärcirkel, Utterslev Skole, Köpenhamn

Reflektion har inom professionsforskningen ett stort stöd beträffande professionens utveckling av yrkeskompetens. En huvudidé med reflektion är att den egna verkligheten ska speglas i ljuset av något annat. Lärarna i Öresundsklassrummet mötte under projektet lärare från ett annat land med de skillnader som finns i dansk och svensk skolkultur och skolvardag.  De mötte i lärcirklarna mentorer hämtade från universitetens forskningsvärld, de lyssnade till föreläsare på de gemensamma seminarierna, de tog del av litteratur inom området, de drogs in i projektaktiviteter med särskilda teman kring hållbar samhällsutveckling och de mötte skolklasser från ett annat land med helt olika bakgrunder. 

Sammantaget utsattes de deltagande lärarna för många nya aktiviteter och pedagogiska intryck som skulle kunna bearbetas i lärcirklarna. Dessutom hade de deltagande lärarna, förutom arbetet i Öresundsklassrummet, också ansvar för den dagliga och den långsiktiga undervisningen av sina vanliga elever i skolår 7 och 8. En av de danska lärarna menade att lärarjobbet i sig själv ofta handlar om ”att navigera i kaos”. De andra lärarna i cirkeln kunde efter en stunds samtal om just detta i lärcirkelgruppen känna igen sig i beskrivningen av att vara kaos-navigatörer eller kaos-piloter. Deltagandet i Öresundsklassrummet tillförde nu ytterligare en ny dimension med både osäkerhet och möjligheter. Även om det kan tyckas paradoxalt blev tanken att den egna verkligheten är ett kaos samtidigt en gemensam förståelse som medförde ett mått av trygghet.  Vi tolkar detta som att man kände igen sig i en beskrivning där en lektion ofta är ett öppet äventyr där det inte på förhand är givet vad som är rätt och fel.  

En rejält stor utmaning men samtidigt en troligtvis värdefull tillgång för lärcirklarna var att lärarna kom från såväl Danmark som Sverige. Här möttes lärare med erfarenheter i två helt olika kulturella skolkontexter. När någon ser på oss med främmande ögon kan det vi tar förgivet framstå i en helt ny dager. Samtidigt fanns risken för språkliga och kulturella missförstånd. Lärarna ville till exempel att föreläsare talade engelska framför att danska och svenska. Det var svårt att resonera på teoretisk nivå då referenser, termer och begrepp inte alltid var desamma. Lärarna fann däremot varandra bättre när samtalet rörde sig kring konkreta förhållanden i skolan och här kunde de samtalet lättare ges ett större pedagogiskt djup.

Lärarnas engagemang i sina elever, i sitt läraruppdrag och i uppdraget att genomföra projektet Öresundsklassrummet var synnerligen gediget och man lade stor energi på samtliga dessa frågor. Ett viktigt och lärorikt exempel på detta var hur lärarna reagerade när de från sina elever fått veta att eleverna vid en planeringsträff med projektets ledning inte blivit lyssnade på. Lärarnas reaktion ledde till en livlig debatt på en lärcirkelträff på en skola i Köpenhamn. Såväl lärare både från Danmark og Sverige enades om att den uppkomna situationen stod i strid med projektets grundidé och målsättningen om ”Ungas delaktighet i framtidens hållbara samhällsutveckling” äventyrades definitivt. Projektledningen snabbinbjöds på direkten till cirkelträffen på skolan och i diskussionen kunde även hon snabbt - och klokt nog - se händelserna och bristerna ur elevernas perspektiv. Det hela kunde redas ut via samtalet och eleverna fick nu en helt annan roll i det fortsatta arbetet i projektet. Man kan ju hoppas att projektet hos de deltagande ungdomarna förutom en hel del positiva minnen av kontakterna med jämnåriga på andra sidan Öresund därmed gav dem stöd i att det lönar sig att säga ifrån och att engagera sig.

Reflektioner i efterhand

Vi har nämnt att lärarna föredrog engelska när det gällde föreläsarspråk. En motsvarande observation var att när danska och svenska elever gjorde ett gemensamt studiebesök i Köpenhamn så tyckte de danska eleverna att nivån på innehållet var alltför enkel medan de svenska eleverna fann studiebesök intressant då de förstod vad som sades trots att det var på danska. I den lilla cirkelgrupp med lärare som vi hade regelbunden kontakt med lärde man efterhand känna varandra så pass väl att samtalet fungerade mycket väl, men detta skedde mer i undantagsfall för eleverna. Detta bekräftar uppfattningen att våra språk är på glid från varandra och att den språkliga förståelsen sjunker. Nya språk tar över, vilket gäller inte bara engelska med sin universella karaktär, vi noterade att elever med invandrarbakgrund på ömse sidor sundet fann elever med samma modersmål.

När det gällde kulturella frågor märktes att den internationella populärkulturen kan förena, det är samma musikstjärnor och internationella toppfilmer på båda sidor sundet. Däremot är insikten i varandras inhemska kulturer inte imponerande. Dock tyckte vi oss ana att danskar mer intresserade och insatta i svenska företeelser än tvärtom, men det finns inget egentligt belägg för detta. I lärargruppen fanns en naturlig nyfikenhet på varandras förhållanden och mötena blev inspirerande på ett sätt som vi från början hade hoppats på.

I arbetet med eleverna hade vi från början tanken att det var viktigt att utgå från det som var gemensamt i projektet: att alla skulle arbeta med hållbar samhällsutveckling som var projektets övergripande tema. Vi hade fel och de första mötena som byggde på innehåll kring projektets tema blev mindre lyckade. När elever och lärare framförde kritik gällde den att man måste börja med sociala övningar i syfte att bättre lära känna varandra innan man kan ägna sig åt en gemensam frågeställning. Lärdomen att man behöver lära känna varandra och att detta går att göra även när man talar olika språk tillhör de viktigaste av projektet. Där finns den viktiga grunden för ökad förståelse av de andra och för ett framtida samarbete kring de globala framtidsfrågorna. Det går att navigera i kaos och samtidigt adressera viktiga frågor.

lars.persson [at] soclaw.lu.se (Lars Persson) och per.wickenberg [at] soclaw.lu.se (Per Wickenberg)

forskare och lärare vid
Institutionen för rättssociologi, Lunds universitet

Läs mer om Öresundsprojektet på den nya hemsidan: http://esd-guide.eu/

Publicerad 18 oktober 2013

Sidansvarig:

Kontaktinformation

Per Wickenberg

Per Wickenberg är professor i rättssociologi vid Lunds universitet. Bedriver forskning om utbildning som påverkans- och styrningsform samt social normbildningsarena med särskilt fokus på implementering av normer i miljöutbildning, utbildning för hållbar utveckling, Barn-konventionen i utbildning och ledarskap.

per.wickenberg [at] soclaw.lu.se

Kontaktinformation

Lars Persson

Lars Persson är fil.dr i rättssociologi, Lunds universitet och föreståndare för Institute for economic security. Tidigare verksam som skolledare i Lunds kommun.

lars.persson [at] soclaw.lu.se

Centrum för Öresundssstudier
Lunds universitet
Campus Helsingborg
Box 882
251 08 Helsingborg

Telefon 046-222 00 00 (växel)