Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

En dansk-svensk förening för medeltida borgar

Från att under medeltiden ha fungerat som en sammanbindande länk blev Öresund efter freden i Roskilde 1658 ett väldigt brett gränsdike. Efter mer än 350 år som gräns är det lätt hänt att Öresund oreflekterat ses som en gräns också för äldre perioder. För den som är intresserad av medeltidens Skåne eller Danmark, blir Öresund därför förr eller senare ett problem. Ska man förstå historiens när, hur och varför måste utvecklingen på ömse sidor om sundet beaktas. Det här är väldigt tydligt för ett av mina egna intresseområden, medeltidens borgar. Under medeltiden byggdes borgar av kungar, biskopar och enskilda aristokrater, både för att militärt kontrollera ett område, för att administrera ett godskomplex, men också för att visa att innehavaren tillhörde samhällets härskande aristokratiska klass. Intresset för borgar delas av många och studerar man dessa anläggningar öster om Öresund måste även borgarna väster om Öresund tas i beaktning. Många gånger kan de ha varit uppförda på initiativ av, och använda av, samma individer. Här finns därför verkligen behov av gränsöverskridande studier.

Sedan ett par år tillbaka är jag med i styrelsen för den danska föreningen Magt, Borg og Landskab (http://www.borgforskning.org/) som samlar borgforskare från Danmark och Skåne. I föreningen finns medlemmar från ett flertal museer i regionen, bl. a. Nationalmuseet i Köpenhamn men också Lunds och Århus universitet. Huvudsyftet med föreningen är att främja tvärvetenskaplig forskning och förmedling av forskning om medeltidens och renässansens borgar i det gamla danska området, samt att öka samarbetet mellan olika institutioner, museer och enskilda forskare och andra intresserade av ämnet.

Öresunds roll som gräns blir här påtaglig. För att nå föreningens mål är naturligtvis livliga kontakter på ömse sidor Öresund av största betydelse. Det handlar framför allt om att få människor att mötas. Även om vi nu sägs leva i en digital tidsålder finns det inget som kan ersätta det personliga mötet om syftet är att utveckla ett gemensamt intresse. Som ett led i detta arrangeras årligen ett borgforskarsymposium, ofta på något museum i Skåne eller Danmark. Medan symposiet i fjol passande nog var på det nyöppnade Danmarks Borgcenter i Vordingborg, ägde det i år rum på Kulturmagasinet i Helsingborg. Ett 40-tal personer från både Danmark och Sverige deltog och fick höra de senaste rönen om bakgrunden till framväxten av staden och borgen Helsingborg, om nya undersökningar rörande borgar i Sønderjylland, inte minst nya dateringar av Dannevirke, danernas skyddsvall i söder, men även om undersökningar av Varberg och Hunehals i Halland. Flera presentationer från undersökningar i samband med ett stort projekt om borgar i Midtjylland gjordes också. Naturligtvis stod ett studiebesök på Kärnan på programmet.

Samtidigt lider den här föreningen av det som jag tror kännetecknar mycket av det arbete som sker över sundet. Det handlar som vanligt om begränsade ekonomiska resurser till resor och till att arrangera möten. Oftast domineras de olika aktiviteter som genomförs också av deltagare från arrangörslandet. Trots snabba bro- och tågförbindelser kan det vara svårt att få svenskar och danskar att ta sig över sundet. Den ständigt återkommande språkförbistringen ska man inte heller glömma bort. Just när det gäller ämnet medeltida borgar kan man intressant nog se en del skillnader i förutsättningarna för den forskning som bedrivs på olika sidor av sundet. Att döma av det nyligen avhållna symposiet i Helsingborg är det betydligt lättare att hitta finansiering för att bedriva forskning kring medeltida danska borgar i Danmark, än vad det är att hitta finansiering för forskning om medeltida danska borgar i Skåne. Om detta beror på att vi på den här sidan sundet är sämre på att söka pengar, eller på att det finns mindre tillgängliga medel att söka kan vi låta vara osagt. En reflektion efter Helsingborgsmötet är att den typ av stora förmedlings- och forskningsprojekt om medeltidsborgar som nu pågår i Danmark på Midtjylland, skulle vara svåra att få finansiering till i Sverige. Medan det i Danmark ges forskningsmedel till arkeologiska undersökningar i fält, är detta idag svårt att finansiera i Sverige. Det var symptomatiskt att de projekt som presenterades från den östra sidan av sundet var av betydligt blygsammare omfattning jämfört med sina danska kusiner. Medan det i Danmark satsas mycket resurser på den typ av traditionellt kulturarv som en medeltida borgruin representerar, präglas bilden i Sverige snarast av det motsatta. Raset på ringmuren runt Visby i februari 2012, ett av våra världsarv, kan ses som ett tydligt exempel på de svårigheter som finns med att få medel till underhåll, men även till förmedling och forskning, om den här typen av monument i Sverige. Vad dessa skillnader i synsätt beror är något som bör studeras vidare.

Kontaktinformation

Martin Hansson

Martin Hansson är lektor och docent i historisk arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. Han har framförallt sysslat med landskapsarkeologi, makt och rumsliga förhållanden där betydelsen av stående byggnader, inte minst borgar, har varit ett viktigt källmaterial. För närvarande forskar han kring hur materiell kultur avspeglar förändringar i synen på individ, släkt och familj, och relationer mellan könen under senmedeltid och renässans. Han har även skrivit ett par populärvetenskapliga böcker, senast ”Medeltida borgar. Maktens hus i Norden” (Historiska Media 2011).

martin [dot] hansson [at] ark [dot] lu [dot] se (martin[dot]hansson[at]ark[dot]lu[dot]se)